Joelbrevet
Joelbrevet kan vara det finaste stycke tankar, känslor och idéer som någonsin fästs på papper. Brevet är skickat från Oslo, Norge till Umeå, Sverige. Från en kär vän, exilumebon Joel Brändström, till en annan, villaägaren Torbjörn Rolandsson. På den senares begäran har jag, Ronny, transkriberat brevet i sin helhet.
Innehåll
"Kära vän
När du öppnar det här brevet har jag sedan länge bott i Oslo. Det är då min innerliga önskan att du ska tänka på mig med en förnimmelse av samhörighet och oavvislig kärlek, just så som jag i skrivande stund tänker på dig. Jag vet att du i ditt innersta stundom känner sorg över de svårigheter som har drabbat dig och som möjligen kommer att följa dig genom livet. Ja, att du kanske också av och till genomilas av förtvivlan, men vet då att förtvivlan enligt uttryck från den store författaren Thomas Mann inte är slutet. När människan vaknar upp har hennes blick klarnat.
När vi för länge sedan, kära vän, brukade vandra från rollspelslokalen till affären och vi samspråkade om drakar, seriefigurer och tärningsslag var det en fröjd att märka hur lätt du förstod och tog till dig allt. Jag vet att du kommer att lyckas i livet. Du kommer alltid att vara till stor heder för dina vänner och din familj och allt som du fått löfte om ska tillfalla dig.
Även om du inte uppsöker gudstjänsten kommer du att finna stor tröst i mina avslutande ord från evangelisten Markus. Det är bättre för dig att gå in i Guds rike enögd än med båda ögonen i behåll. Varje människa måste saltas med eld. Jag glädjer mig redan nu, långt i förväg, åt alla framgångar som oundvikligen ligger framför dig.
De varmaste hälsningar från din vän
Joel Brändström"
Mottagande
Enligt säkra källor ska Torbjörn Rolandsson vid mottagandet av detta brev suttit i köket, druckit en kopp kaffe och under läsningen känt kärlekens värme sprida sig i hela sin kropp. Vid fullbordad läsning av dokumentet ska han ha gått in på sin kamrat John Anderssons rum för att i sin helhet recitera brevet, eftersom det var så förbaskat fint och bra.