Intellektuell regression

Intellektuell regression är en företeelse som förekommer periodsvis i västerlandets historia. Medeltiden anses vanligtvis innebära en sådan period eftersom man under denna tid lät sig styras helt av bibeln och påven, istället för att som under antiken låta det intellektuella samtalet och kritiskt tänkande stå i första rummet. Som tur var följde renässansen på detta mörka kapitel i västernlandets historia och spred åter vetenskapens och det självständiga tänkandets ljus över de kristna dumhuvudena. Nästa stora period av intellektuell regression började efter det andra världskriget, men blommade inte ut förrän det kalla krigets slut 1989. Nu annonserade Fukuyama "historiens död" och nyliberaler världen över ansåg sig sitta på den enda sanningen om hur allt ska vara, vilket de, konstigt nog, uttryckte som att ideologierna var döda. Denna sanning består i att åt de som har skall vara givet och åt de som inte har ska vara givet napalm och fosforbomber. Det intellektuella samtalet består idag av förfasande över frekvensen av mörkhyde i västvärlden, att lönearbetare ställer krav på att faktiskt bli betalda för sitt arbete och att vänstern har mage att föreslå en lite annorlunda världsbild än den som går ut på ett slags förvirrad läsning av Darwins teori om det naturliga urvalet (i vilken själva "urvalet" går ut på militära angrepp från skyn och ett slags långsam svält orsakad av "frihandel").