Säckpipepunkare

Säckpipepunk är förmodligen den mest anskrämliga avknoppningen som blommat ut på punkens en gång så ståtliga och friska fura. Konsumenterna av detta gissel består till 98% av säckpipepunkare. Trall- och ska- i all ära men säckpipepunken har något litet extra som verkligen gör den heeelt sämst. Att blanda punk med irländsk folkmusik förstår dom flesta naturligtvis kommer låta skit, i enligthet med lagen om genrekvotens fallande kvalitetstendens, men tyvärr finns det ändå skrupelfria skivhandlare som mot bättre vetande är beredda att sälja Dropkick Murphys, Flogging Molly, The Real McKenzies och The Briggs till tanklösa dårar.

Till det yttre känns säckpipepunkare igen på sin gubbkeps och svarta jacka från DePalma eller Dickies som ofta bär ett ryggtryck föreställande en hotrod eller biljardkula. På benen ska man inte bli förvånad om man hittar ett par skotskrutiga bondagebyxor och på fötterna såna där skor med extra hög sula som är nån slags neorockabilly. Naturligtvis står det var och en fritt att klä sig så här, det som är lite provocerande är dock att det typ alltid går över en natt från random vardagsstil till full blown säckpipepunkare. Det spelar väl egentligen ingen större roll det heller men vad som däremot är jävligt irriterande är att säckpipepunkarna förutom pajasbanden i sin egen genre även envisas med att fullständigt dyrka Misfits och Social Distortion så till den grad att man knappt pallar lyssna på dom själv längre.