Tycho Brahe: Skillnad mellan sidversioner

Från Nissepedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Tycho Brahe (1546 - 1601) var en skånsk astronom och ... Eller skånsk och skånsk, det här var innan freden i Brömsebro så det hörde till konungaröven Danmark rent form...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Tycho Brahe (1546 - 1601) var en skånsk astronom och ... Eller skånsk och skånsk, det här var innan freden i Brömsebro så det hörde till konungaröven Danmark rent formellt, så danskarna bangar inte på att kalla honom för dansk för att skrapa åt sig den promille cred de har i vetenskapens historia. Anyways, Brahe kom tidigt på att med rätt instrument gick att titta närmare på de där lysande punkterna i himlen som kallas stjärnor, men vad det skulle vara bra till har ingen kommit på än idag.  
Tycho Brahe (1546 - 1601) var en skånsk astronom och ... Eller skånsk och skånsk, det här var innan freden i Brömsebro så det hörde till konungaröven Danmark rent formellt, så danskarna bangar inte på att kalla honom för dansk för att skrapa åt sig den promille cred de har i vetenskapens historia. Anyways, Brahe kom tidigt på att med rätt instrument gick att titta närmare på de där lysande punkterna i himlen som kallas stjärnor, men vad det skulle vara bra till har ingen kommit på än idag.  


Det hela gick till genom ett av vetenskapens många extremt lyckliga sammanträffanden, på samma sätt som när Alexander Fleming var så hungrig att han åt den där mackan som legat liiiite för länge kvarglömd i lunchrummet och på något märkligt vis blev frisk från sin långt gångna klamydia, och vips: penicillin. Brahe hade en ändå lite mer avslappnat approach. Under en semester på Ven drog han i sig en hela av akvaviten "Di ægte Hornbecker", och när han med arm och huvud krökt i vinkel mot skyn suget försöker kika upp i halsen efter några sista pissgula droppar snaps såg han hur himlen såg lite märklig ut och tog nån sorts mental notis. Brahe gjorde om proceduren dagligen och till slut kunde han skönja ett mönster och formulerade nån sorts tes om stjärnor och bla bla bla. Folk på den tiden trodde så klart på honom, då det var legio att ständigt vara stupfull än mer än i dagens Danmark. Idag kritiseras han dock för att han hävdat sig sen supernova på himlen då det uppenbart var en stroke. Brahe dog då 1601 men hans lever kämpade på utan att förmultna ända till 1926 då medicinprofessor Poul Skiddebø förklarade den helt väck och avtackades med buller och bång då köpenhamnsborna bar den på lit de parade genom Köpenhamn för att slutligen kasta den äckliga köttklumpen i havet. Levern alltså, inte Skiddebø.
Det hela gick till genom ett av vetenskapens många extremt lyckliga sammanträffanden, på samma sätt som när Alexander Fleming var så hungrig att han åt den där mackan som legat liiiite för länge kvarglömd i lunchrummet och på något märkligt vis blev frisk från sin långt gångna klamydia, och vips: penicillin. Brahe hade en ändå lite mer avslappnat approach. Under en semester på Ven drog han i sig en hela av akvaviten "Di ægte Hornbecker", och när han med arm och huvud krökt i vinkel mot skyn suget försöker kika upp i halsen efter några sista pissgula droppar snaps såg han hur himlen såg lite märklig ut och tog nån sorts mental notis. Ett systematiskt tillvägagångssätt var på den här tiden norm för vetenskapliga studier, och Tycho ville inte vara sämre och korkade därför upp ett helrör dagligen. Till slut kunde han skönja ett mönster och formulerade nån sorts tes om stjärnor och bla bla bla. Folk på den tiden trodde så klart på honom, då det var legio att ständigt vara stupfull än mer än i dagens Danmark. Idag kritiseras han dock för att han hävdat sig se en supernova på himlen då det uppenbart var en stroke. Brahe dog då 1601 men hans lever kämpade på utan att förmultna ända till 1926 då medicinprofessor Poul Skiddebø förklarade den helt väck och avtackades med buller och bång då köpenhamnsborna bar den på lit de parade genom Köpenhamn för att slutligen kasta den äckliga köttklumpen i havet. Levern alltså, inte Skiddebø.


[[Kategori: Fantastiska levnadsöden]]
[[Kategori: Fantastiska levnadsöden]]
[[Kategori: Vetenskap]]
[[Kategori: Vetenskaper]]
[[Kategori: Danmark]]
[[Kategori: Danmark]]

Nuvarande version från 9 december 2014 kl. 12.03

Tycho Brahe (1546 - 1601) var en skånsk astronom och ... Eller skånsk och skånsk, det här var innan freden i Brömsebro så det hörde till konungaröven Danmark rent formellt, så danskarna bangar inte på att kalla honom för dansk för att skrapa åt sig den promille cred de har i vetenskapens historia. Anyways, Brahe kom tidigt på att med rätt instrument gick att titta närmare på de där lysande punkterna i himlen som kallas stjärnor, men vad det skulle vara bra till har ingen kommit på än idag.

Det hela gick till genom ett av vetenskapens många extremt lyckliga sammanträffanden, på samma sätt som när Alexander Fleming var så hungrig att han åt den där mackan som legat liiiite för länge kvarglömd i lunchrummet och på något märkligt vis blev frisk från sin långt gångna klamydia, och vips: penicillin. Brahe hade en ändå lite mer avslappnat approach. Under en semester på Ven drog han i sig en hela av akvaviten "Di ægte Hornbecker", och när han med arm och huvud krökt i vinkel mot skyn suget försöker kika upp i halsen efter några sista pissgula droppar snaps såg han hur himlen såg lite märklig ut och tog nån sorts mental notis. Ett systematiskt tillvägagångssätt var på den här tiden norm för vetenskapliga studier, och Tycho ville inte vara sämre och korkade därför upp ett helrör dagligen. Till slut kunde han skönja ett mönster och formulerade nån sorts tes om stjärnor och bla bla bla. Folk på den tiden trodde så klart på honom, då det var legio att ständigt vara stupfull än mer än i dagens Danmark. Idag kritiseras han dock för att han hävdat sig se en supernova på himlen då det uppenbart var en stroke. Brahe dog då 1601 men hans lever kämpade på utan att förmultna ända till 1926 då medicinprofessor Poul Skiddebø förklarade den helt väck och avtackades med buller och bång då köpenhamnsborna bar den på lit de parade genom Köpenhamn för att slutligen kasta den äckliga köttklumpen i havet. Levern alltså, inte Skiddebø.