Luf

Du står i ditt pojk/flickrum och bara kokar över att sossejävlarna inte vill placera femtio tanks på Gotland för att skrämma bort Putin. Du är så arg att du inte vet vart fan du ska he dig, men minns vagt att du har en övning som du ska göra när du blir så här - "ventilen", som din teraput kallar den. Så du sätter dig på överkastet, djupandas och tänker på Pinochets statskupp i Chile 1973, med Beethovens Till glädjen som soundtrack. Marxister förs in på forbollsarenor. Studenter flyr upp i bergen. Ahhhhh... Nu känns det bättre. Men så kommer tankarna igen, de där hemska tankarna. Feminism MED socialism?! Öh, nej tack? Den småaktiga bristen på stimulering av entreprenörskap. Usch! Högstadielever med keps inomhus!! Invandrare som inte lär sig svenska inom ett år från ankomsten till Sverige!!! Och så är det igång igen. Du skriker av ilska i kudden. Men som tur är har du dina vänner i det liberala ungdomsförbundet. De kan relatera. Även de är övertygade om att det bästa sättet att säkra freden är att gå med i NATO och bomba skiten ur nåt jordbruksamhälle vid ekvatorn. Du ringer till klubblokalen för att se om nån är där så du kan dra ner och sysselsätta dig med att vika broschyrer med en leende Gluggen på eller nåt till du känner dig bättre. Du tittar på porträttet av Birgitta Olsson som hänger på väggen och kan inte annat än att le. Det tutar upptaget på andra sidan, men nu har du utan att tänka på dig lugnat ner dig igen.