Stenlapp: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En stenlapp är en bit sten som man karvat in något i för att minnas det. Idag är det inte supervanligt att folk använder denna fiffiga minnesteknik då vi har filofaxer, men i det gamla Mesopotamien var det ohyggligt vanligt förekommande. Där ristade glatt alla hemmafruar in mjölk och [[ägg]] på en bit kvarts och Babylonska borgmästarns talksrivare log ofta i godan ro när han hamrade in ca [[40 000 miljarder]] tecken i stenlappar gjorda av utsökt granit. De mest kända stenlapparna är de tio budorden, vilka [[Gud]] gav till människan för att de skulle komma ihåg några grejer han funderat på ett tag. Mindre kända stenlappar med mer obskyrt innehåll, typ böner tillägnade några halvluriga babylonska gudar | En stenlapp är en bit sten som man karvat in något i för att minnas det. Idag är det inte supervanligt att folk använder denna fiffiga minnesteknik då vi har filofaxer, men i det gamla Mesopotamien var det ohyggligt vanligt förekommande. Där ristade glatt alla hemmafruar in mjölk och [[ägg]] på en bit kvarts och Babylonska borgmästarns talksrivare log ofta i godan ro när han hamrade in ca [[Fyrtiotusen miljarder|40 000 miljarder]] tecken i stenlappar gjorda av utsökt granit. De mest kända stenlapparna är de tio budorden, vilka [[Gud]] gav till människan för att de skulle komma ihåg några grejer han funderat på ett tag. Mindre kända stenlappar med mer obskyrt innehåll finns också, typ böner tillägnade några halvluriga babylonska gudar på Pergamon Museum i Berlin, eller den bredvid riksvägen mellan Avesta och Norberg med texten "SAAB=卐". | ||
[[Kategori: Handel|Bizarra fenomen|I språkets periferi]] | [[Kategori: Handel|Bizarra fenomen|I språkets periferi]] | ||
Nuvarande version från 8 januari 2020 kl. 15.25
En stenlapp är en bit sten som man karvat in något i för att minnas det. Idag är det inte supervanligt att folk använder denna fiffiga minnesteknik då vi har filofaxer, men i det gamla Mesopotamien var det ohyggligt vanligt förekommande. Där ristade glatt alla hemmafruar in mjölk och ägg på en bit kvarts och Babylonska borgmästarns talksrivare log ofta i godan ro när han hamrade in ca 40 000 miljarder tecken i stenlappar gjorda av utsökt granit. De mest kända stenlapparna är de tio budorden, vilka Gud gav till människan för att de skulle komma ihåg några grejer han funderat på ett tag. Mindre kända stenlappar med mer obskyrt innehåll finns också, typ böner tillägnade några halvluriga babylonska gudar på Pergamon Museum i Berlin, eller den bredvid riksvägen mellan Avesta och Norberg med texten "SAAB=卐".