Oskrivna avhandlingar

Oskrivna avhandlingar är den oändliga massa akademisk text som mycket väl skulle kunna ha skrivits, men som av olika skäl inte blivit det. Här på Nissepedia samlas en lista över de avhandlingar som tyvärr bara existerar i sina orealiserade potentialiteter.

Förteckning

• Le som en Leif Walter: En genealogisk kartläggning av Mora Träsks betydelse för den svenska trallpunken.

I avhandlingen blandas kvalitativa intervjuer och närläsningar av sångtexter för att etablera ett tydligt släktskap (ja ett kausalt socialt samband enligt författaren) mellan Mora Träsks dagisturnéer på 1980-talet och trallpunkens födelse och popularitet på 1990-talet. Enligt författaren behövde den svenska barnbefolkningen tränas kognitivt för att motta trallpunkens estetik på 1990-talet genom att lyssna på Mora Träsks Kaviar, sånglekar & tigerjakt (1981) i inspelad form, så väl som "in concert". Utan ett decennium av denna sociala och kognitiva disciplinering hade aldrig DLKs Le som en fotomodell (1991) blivit en storsäljare och svenska ungdomar hade aldrig lagt sina tonår på att lära sig riffen till Fina flickor (1994), och än mindre haft självförtroendet att framföra den på hemmafester.

• Come to Brazil: Latin Facebook Rockers as Consumers and as Counter Culture.

Avhandlingen närmar sig fenomenet latinsk facebook-rocker från två perspektiv: dels diskuteras dess subversiva potential inom det diskursiva fältet, dels hur den latinska facebookrockern kan förstås inom ett materialistiskt perspektiv på hur identiteter formas i relation till den kapitalistiska marknaden och produktionssystemet. Ett centralt argument i avhandlingen är att den latinske facebookrockern är försänkt i rådande sociala relationer och att det inte är möjligt att se hen som verkande utanför den kapitalistiska logiken, och kan agera subversivt inom detta system. När facebookrockern går in på till exempel Hellacopters facebookshida, som i avhandlingen beskrives som ett epicentrum för denna latinamerikanska subkultur, och för femtioelfte gången ber bandet komma till Sao Paulo, kan denna performativa handling alltså ses som ett slags konsument-beteende, samtidigt som det också är en intervention i den kapitalistiska logisk som producerar den materiella verkligheten - alltså att Hellacopters inte befinner sig i Sao Paulo och helst vill spela någon annanstans.

• Rasism eller tårtdekoration? En diskursanalytisk studie av den svenska flaggans betecknade.

Vad är den svenska flaggans relation till rasism? Är den svenska flaggan att jämföra med den välkända nazistsymbolen hakkorset eller är det en så kallad flytande symbol vars betydelse avgörs av betraktaren själv? Avhandlingen tar sitt avstamp i semiotikens teorier om meningsskapande och gör nerslag i den svenska flaggans historia och specifika kontexter där den använts och fyllts med mening. Metodologiskt vilar analysen på foucauldiansk diskursanalys men också en bred, tvärdisciplinär samling verktyg som tillåter ett flerdimensionellt perspektiv som kombinerar semiotisk analys med estetiska, ikonografiska och idéhistoriska angreppssätt. Analysen kommer efter mycket om och men fram till att ja, den svenska flaggan är en rasistisk symbol.

• Det europeiska vaccinet: Erasmusprogrammets betydelser för legitimeringen av europeiskt studentleverne.

Med avstamp i Roland Barthes begrepp "vaccinet" diskuteras hur upprättandet av utbytesprogrammet Erasmus spelat en avgörande roll för att av-töntifiera den gängse svenska studentens självidentifikation. I en av sina mytologier diskuterar Barthes hur kyrkan och militären är benägna att peka ut "extrema" inom den egna institutionen för att konstruera den övriga institutionen som "normal". Författaren har med en innovativ videometod följt fem portugiser som kommer till Sverige för att studera inom ramarna för Erasmusprogrammet. "Adalberto", "Joazinho", "Gloria", "Estefan" och "Iolanda" kommer till Mittuniversitetet i Sundsvall där de uteslutande umgås med andra Erasmusstudenter från Polen, Belgien och Wales på ett Espresso House. Författaren observerar hur de skrattar nervöst och säger "That's so crazy" och utbyter generiska berättelser om deras möte med det svenska samhället. Genom dessa ritualer skapas en gemensam Erasmusidentitet som svenska studenter sedan kan använda i ett komplext identitetsskapande där Erasmusstudenterna samtidigt är innanför (de är studenter) och utanför (de är nervösa utlänningar). Ur dessa fluktuerande innanför/utanför-relationer konstitueras och legitimeras det normala svenska studentskapet, som egentligen inte är coolare än Erasmusstudenterna men upplevs som det av de svenska studenterna. På så vis nyttjas alltså Erasmusstudenterna som ett "vaccin" i Barthes bemärkelse. Författaren argumenterar avslutningsvis för att liknande mönster sannolikt kan observeras i andra europeiska länder och pläderar för att en eroderad nationalstat skulle kunna riskera att göra oss alla till Erasmusstudenter i våra egna länder.

• Mortelns majestät: Husmödraskap och sexualitet i Bondesverige 1527-1650.

Avhandlingen utgår från frågeställningen "vad avslöjar mortlandet som sociomateriell praktik om den kvinnliga sexualiteten i det tidiga Bondesverige?". Genom en metod inspirerad av Lévi-Strauss strukturalistiska antropologi och Bourdieus studier av Kabylernas boningar, har författaren studerat mortelns fysiska placering i Västmanländska bondehus från det tidiga 1500-talet till 1600-talets mitt. Att morteln i regel var placerad mellan köket (kvinnans sfär) och potatiskällaren (mannens sfär) betecknar enligt författaren hur mortlandet var en symboltung praktik som iscensatte det sexuella mötet mellan man och kvinna. Det rent materiella, det repetitiva stötandet av en järnstav mot botten av en järnkupol, utgjorde enligt författaren en diskursiv-fenomenologisk situation där husmodern bemäktigade sig fallosens potens i vad som skulle kunna betraktas som en queer form av symboliskt fullbordad men fysiskt oförlöst auto-eroticism. I sina förslag på fortsatt forskning vill författaren utforska hur bondemäns möten med "trädfittor" i det vilda kan förstås som ett komplext sammantvinnande av natur och kultur ur ett feministiskt ekokritiskt perspektiv.