Skellefteå: Skillnad mellan sidversioner
Ronny (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Skellefteå är en stad norr om Umeå och söder om Piteå. Det är svårt att sätta fingret på vad grejen är med Skellefteå. Det är väl egentligen en vanlig håla, som ett…') |
Ronny (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
Skellefteå är en stad norr om Umeå och söder om Piteå. Det är svårt att sätta fingret på vad grejen är med Skellefteå. Det är väl egentligen en vanlig håla, som ett halverat Västerås. Men det ligger nåt i luften. Är det guldet som förfinas av Boliden AB, strax utanför staden, som lägger ett ömsom euforiskt | Skellefteå är en stad som ligger norr om Umeå och söder om Piteå. Det är svårt att sätta fingret på vad grejen är med Skellefteå. Det är väl egentligen en vanlig håla, som ett halverat Västerås. Men det ligger nåt i luften. Är det guldet som förfinas av Boliden AB, strax utanför staden, som lägger ett ömsom euforiskt ömsom ångestladdat Midasskimmer över skylinen? Eller är det de mystiska influenser som glider in i på ångare från orienten till Skelleftehamn som sprider ett fördunklande dis över möjligheternas torg? Är det Torgny Lindgrens mytologiska sagor som tunnat ut gränsen mellan verklighetens bas och fantasins överbyggnad mellan Kåge i norr och Bureå i söder, mellan Boliden i väst och Ursviken i öst? Eller är det inaveln, den primitiva blodsreligion som förbjuder att blanda ut den starka Marklundska genpoolen med undermåligt Anderssonskt piss, som driver på den pulserande rödlila nerv som slår an takten för livet vid Skellefteälvens mynning? | ||
[[Kategori: | [[Kategori: Svea rike]] [[Kategori: Vår värld]] |
Nuvarande version från 16 februari 2014 kl. 15.40
Skellefteå är en stad som ligger norr om Umeå och söder om Piteå. Det är svårt att sätta fingret på vad grejen är med Skellefteå. Det är väl egentligen en vanlig håla, som ett halverat Västerås. Men det ligger nåt i luften. Är det guldet som förfinas av Boliden AB, strax utanför staden, som lägger ett ömsom euforiskt ömsom ångestladdat Midasskimmer över skylinen? Eller är det de mystiska influenser som glider in i på ångare från orienten till Skelleftehamn som sprider ett fördunklande dis över möjligheternas torg? Är det Torgny Lindgrens mytologiska sagor som tunnat ut gränsen mellan verklighetens bas och fantasins överbyggnad mellan Kåge i norr och Bureå i söder, mellan Boliden i väst och Ursviken i öst? Eller är det inaveln, den primitiva blodsreligion som förbjuder att blanda ut den starka Marklundska genpoolen med undermåligt Anderssonskt piss, som driver på den pulserande rödlila nerv som slår an takten för livet vid Skellefteälvens mynning?