Scenunity inom den engelska uteliggarrocken: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Som [[Rick ta Life on a horse|Rick ta Life]] så ofta och emfatiskt påpekat är det av yttersta vikt att det råder unity i scenen. Annars råder | Som [[Rick ta Life on a horse|Rick ta Life]] så ofta och emfatiskt påpekat är det av yttersta vikt att det råder unity i scenen. Annars råder splittring och det suger. Kidsen måste hålla samman och inte prata skit om varandra, eller Rick. | ||
[[Fil:Unity.jpg|miniatyr|200px|Strength through unity.]] | [[Fil:Unity.jpg|miniatyr|200px|Strength through unity.]] | ||
Utanför Rick ta Lifes karga psykologiska landskap har vikten av unity noggrant uppmärksammats inom den engelska uteliggarrocken. Således är det inte ovanligt att man ser nån gammal discharge-basist dyka upp när det vankas livespelning med Attila the Stockbroker, till exempel. Unityn säkras dock inte endast genom att folk gör det till en fråga om stolthet att betala inträde på varandras spelningar och således bidra till andra bands soppa- och ölkonton. Det är också vanligt att medlemmar i scenen i så stor utsträckning som möjligt klär sig i plagg inhandlade från merchbord och distron som tillhandahåller artiklar relaterade till engelsk rock av och för folk som har varken tänder eller en dörr att stänga om sig. Oftas ses det som ett centralt ögonblick för scenunityn när hattsnubben i Hawkwind vid ett framträdande i Oslo i september 2014 bar ett linne med ett annat band som uteslutande bestod av engelska uteliggare, nämligen Amebix. | Utanför Rick ta Lifes karga psykologiska landskap har vikten av unity noggrant uppmärksammats inom den engelska uteliggarrocken. Således är det inte ovanligt att man ser nån gammal discharge-basist dyka upp när det vankas livespelning med Attila the Stockbroker, till exempel. Unityn säkras dock inte endast genom att folk gör det till en fråga om stolthet att betala inträde på varandras spelningar och således bidra till andra bands soppa- och ölkonton. Det är också vanligt att medlemmar i scenen i så stor utsträckning som möjligt klär sig i plagg inhandlade från merchbord och distron som tillhandahåller artiklar relaterade till engelsk rock av och för folk som har varken tänder eller en dörr att stänga om sig. Oftas ses det som ett centralt ögonblick för scenunityn när hattsnubben i Hawkwind vid ett framträdande i Oslo i september 2014 bar ett linne med ett annat band som uteslutande bestod av engelska uteliggare, nämligen Amebix. | ||
Nuvarande version från 28 februari 2017 kl. 18.35
Som Rick ta Life så ofta och emfatiskt påpekat är det av yttersta vikt att det råder unity i scenen. Annars råder splittring och det suger. Kidsen måste hålla samman och inte prata skit om varandra, eller Rick.
Utanför Rick ta Lifes karga psykologiska landskap har vikten av unity noggrant uppmärksammats inom den engelska uteliggarrocken. Således är det inte ovanligt att man ser nån gammal discharge-basist dyka upp när det vankas livespelning med Attila the Stockbroker, till exempel. Unityn säkras dock inte endast genom att folk gör det till en fråga om stolthet att betala inträde på varandras spelningar och således bidra till andra bands soppa- och ölkonton. Det är också vanligt att medlemmar i scenen i så stor utsträckning som möjligt klär sig i plagg inhandlade från merchbord och distron som tillhandahåller artiklar relaterade till engelsk rock av och för folk som har varken tänder eller en dörr att stänga om sig. Oftas ses det som ett centralt ögonblick för scenunityn när hattsnubben i Hawkwind vid ett framträdande i Oslo i september 2014 bar ett linne med ett annat band som uteslutande bestod av engelska uteliggare, nämligen Amebix.