Jag gillar x men jag hatar x fans: Skillnad mellan sidversioner
Ronny (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Det här är en formel som används för att beskriva fenomenet när man gillar en artist, en författare, en företeelse, et cetera, men helt enkelt inte kan med andra männi...') |
Ronny (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Det här är en formel som används för att beskriva fenomenet när man gillar en artist, en författare, en företeelse, et cetera, men helt enkelt inte kan med andra människor som gillar samma sak, för att de är helt brända i huvet. Det vanligaste, och kanske mest debila, exemplet på formeln är "Jag gillar Jesus, men jag hatar hans fans". I Sverige är det en krympande skara som gillar Jesus, samtidigt som andelen personer som ogillar Jesus ökar helat tiden. Av större relevans för oss på våra nordliga breddgrader är följande exempel: | Det här är en formel som används för att beskriva fenomenet när man gillar en artist, en författare, en företeelse, et cetera, men helt enkelt inte kan med andra människor som gillar samma sak, för att de är helt brända i huvet. Det internationellt vanligaste, och kanske mest debila, exemplet på formeln är "Jag gillar Jesus, men jag hatar hans fans". I Sverige är det en krympande skara som gillar Jesus, samtidigt som andelen personer som ogillar Jesus ökar helat tiden. Av större relevans för oss på våra nordliga breddgrader är följande exempel: | ||
'''- Jag gillar Sara Lidman, men jag hatar hennes fans''' | '''- Jag gillar Sara Lidman, men jag hatar hennes fans''' | ||
I de nordliga delarna av Sverige är det här ett kontroversiellt uttalande, då den handfull stora författare [[Västerbotten]] producerat behandlas som helgon. Kanske särskilt giltigt är detta för Sara Lidman, som är bäst av Västerbottensförfattarna, men också den med de störigaste fansen. De flesta Sara Lidman-fans är förnumstiga små tanter (oavsett biologiskt kön och ålder) som tvångsmässigt kallar Sara Lidman vid förnamn, trots att de givetvis aldrig träffat henne, och får något fjärran i blicken så fort de talar om henne och hennes författarskap. Helt outhärdligt. | I de nordliga delarna av Sverige är det här ett kontroversiellt uttalande, då den handfull stora författare [[Västerbotten]] producerat behandlas som helgon. Kanske särskilt giltigt är detta för Sara Lidman, som är bäst av [[The big four|Västerbottensförfattarna]], men också den med de störigaste fansen. De flesta Sara Lidman-fans är förnumstiga små tanter (oavsett biologiskt kön och ålder) som tvångsmässigt kallar Sara Lidman vid förnamn, trots att de givetvis aldrig träffat henne, och får något fjärran i blicken så fort de talar om henne och hennes författarskap. Helt outhärdligt. | ||
'''- Jag gillar accelerationismen, men jag hatar dess fans''' | '''- Jag gillar accelerationismen, men jag hatar dess fans''' | ||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
'''- Jag gillar ägg, men jag hatar äggfans''' | '''- Jag gillar ägg, men jag hatar äggfans''' | ||
Visst är ägg otroliga. En liten | Visst är ägg otroliga. En liten proteinspäckad metafor för kosmos som du kan bära runt i byxfickan och äta närhelst du känner ett sug. Men blir man inte leds på att varje gång man säger "ah, så gott med ett ägg", så dyker ett [[Protes Bengt]]-fan upp och skriker "ÄGG!" i örat på en? | ||
[[Kategori: I språkets periferi]] | [[Kategori: I språkets periferi]] | ||
Nuvarande version från 6 mars 2019 kl. 06.54
Det här är en formel som används för att beskriva fenomenet när man gillar en artist, en författare, en företeelse, et cetera, men helt enkelt inte kan med andra människor som gillar samma sak, för att de är helt brända i huvet. Det internationellt vanligaste, och kanske mest debila, exemplet på formeln är "Jag gillar Jesus, men jag hatar hans fans". I Sverige är det en krympande skara som gillar Jesus, samtidigt som andelen personer som ogillar Jesus ökar helat tiden. Av större relevans för oss på våra nordliga breddgrader är följande exempel:
- Jag gillar Sara Lidman, men jag hatar hennes fans
I de nordliga delarna av Sverige är det här ett kontroversiellt uttalande, då den handfull stora författare Västerbotten producerat behandlas som helgon. Kanske särskilt giltigt är detta för Sara Lidman, som är bäst av Västerbottensförfattarna, men också den med de störigaste fansen. De flesta Sara Lidman-fans är förnumstiga små tanter (oavsett biologiskt kön och ålder) som tvångsmässigt kallar Sara Lidman vid förnamn, trots att de givetvis aldrig träffat henne, och får något fjärran i blicken så fort de talar om henne och hennes författarskap. Helt outhärdligt.
- Jag gillar accelerationismen, men jag hatar dess fans
I takt med att de objektiva villkoren för mänskligt liv på planeten håller på att förtvina, tycks kulturen bli allt sämre och vidrigare. Det är alltså inte så konstigt att många graviterar mot attityden att "äh, lika bra att trycka på gaspedalen, köra den här skiten i botten och så får det gå som det går". Det här är en inställning som kallas "accelerationism", alltså man vill att det ska gå snabbare - för varför skjuta upp det som framstår som alltmer oundvikligt? Vad som hindrar många från att hänge sig fullständigt till accelerationismen är att man då omedelbart skulle klumpas ihop med 21-åriga JVVFare och den för 2010-talet allt vanligare undermänniskotypen "nazist som gillar datorspel".
- Jag gillar ägg, men jag hatar äggfans
Visst är ägg otroliga. En liten proteinspäckad metafor för kosmos som du kan bära runt i byxfickan och äta närhelst du känner ett sug. Men blir man inte leds på att varje gång man säger "ah, så gott med ett ägg", så dyker ett Protes Bengt-fan upp och skriker "ÄGG!" i örat på en?