Stavningsregler: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
== Stavning vid komparationsböjning == | == Stavning vid komparationsböjning == | ||
| Rad 5: | Rad 4: | ||
Ä eller E | Ä eller E | ||
En enkel minnesregel för att avgöra om ett adjektiv stavas med Ä eller E är att gå till ordets grundform. | En enkel minnesregel för att avgöra om ett [[adjektiv]] stavas med Ä eller E är att gå till ordets grundform. | ||
Om grundformen stavas med Ä eller Å ska ordet stavas med A, annars ska det stavas med E. | Om grundformen stavas med Ä eller Å ska ordet stavas med A, annars ska det stavas med E. | ||
| Rad 24: | Rad 23: | ||
O eller Å | O eller Å | ||
På samma sätt kan man lätt avgöra om ett ord stavas med O eller Å. | På samma sätt kan [[man]] lätt avgöra om ett ord stavas med O eller Å. | ||
Om grundformen stavas med Ö ska ordet stavas med O, annars ska det stavas med Å. | Om grundformen stavas med Ö ska ordet stavas med O, annars ska det stavas med Å. | ||
| Rad 34: | Rad 33: | ||
== Hårda och mjuka vokaler == | |||
== Hårda och mjuka vokaler == | |||
Ett enkelt sätt att ta reda på om en vokal är hård eller mjuk är att lyssna hur den låter när den uttalas. <br> | Ett enkelt sätt att ta reda på om en vokal är hård eller mjuk är att lyssna hur den låter när den uttalas. <br> | ||
A, O, U och Å har alla ett mjukt, nästan lent, ljud när de uttalas, det betyder att de är hårda vokaler.<br> | A, O, U och Å har alla ett mjukt, nästan lent, ljud när de uttalas, det betyder att de är hårda vokaler.<br> | ||
I , Y, Ä och Ö får ett betydligt hårdare och spetsigare ljud när de uttalas. Typ sånt man hör när man har tinnitus. Det betyder att de är mjuka vokaler.<br> | I , Y, Ä och Ö får ett betydligt hårdare och spetsigare ljud när de uttalas. Typ sånt [[man]] hör när [[man]] har tinnitus. Det betyder att de är mjuka vokaler.<br> | ||
Den enda svåra att lära sig är E då den låter mjukt och också är en mjuk vokal.<br> | Den enda svåra att lära sig är E då den låter mjukt och också är en mjuk vokal.<br> | ||
| Rad 45: | Rad 45: | ||
== Skilja på vokaler och konsonanter == | == Skilja på vokaler och konsonanter == | ||
Vokaler stavas bara med en bokstav medan konsonanter stavas med två eller flera. Exempelvis stavas I bara med ett "i" medan P stavas "pe". Denna regel fungerar oavsett vilket språk man skriver på. | Vokaler stavas bara med en bokstav medan konsonanter stavas med två eller flera. Exempelvis stavas I bara med ett "i" medan P stavas "pe". Denna regel fungerar oavsett vilket språk [[man]] skriver på. | ||
[[Kategori: Bizarra fenomen]] | |||
Nuvarande version från 2 december 2011 kl. 18.24
Stavning vid komparationsböjning
Ä eller E
En enkel minnesregel för att avgöra om ett adjektiv stavas med Ä eller E är att gå till ordets grundform.
Om grundformen stavas med Ä eller Å ska ordet stavas med A, annars ska det stavas med E.
Ex:
* BÄST stavas med Ä eftersom grundformen BRA stavas med A.
* ÄLDRE stavas med Ä eftersom grundformen GAMMAL stavas med A.
* SÄMST stavas med Ä eftersom grundformen DÅLIG" stavas med Å.
Således skall det böjda adjektivet stavas med E om grundformen inte stavas med A eller Å.
Tyvärr finns inget exempel att bevisa tesen med, men det har hittills alltid fungerat för nisse
O eller Å
På samma sätt kan man lätt avgöra om ett ord stavas med O eller Å.
Om grundformen stavas med Ö ska ordet stavas med O, annars ska det stavas med Å.
Ex:
* DOLD stavas med O eftersom grundformen DÖLJA stavas med Ö.
Hårda och mjuka vokaler
Ett enkelt sätt att ta reda på om en vokal är hård eller mjuk är att lyssna hur den låter när den uttalas.
A, O, U och Å har alla ett mjukt, nästan lent, ljud när de uttalas, det betyder att de är hårda vokaler.
I , Y, Ä och Ö får ett betydligt hårdare och spetsigare ljud när de uttalas. Typ sånt man hör när man har tinnitus. Det betyder att de är mjuka vokaler.
Den enda svåra att lära sig är E då den låter mjukt och också är en mjuk vokal.
Skilja på vokaler och konsonanter
Vokaler stavas bara med en bokstav medan konsonanter stavas med två eller flera. Exempelvis stavas I bara med ett "i" medan P stavas "pe". Denna regel fungerar oavsett vilket språk man skriver på.