Plakatpunk och Pamflettpunk: Skillnad mellan sidversioner
Glennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Innan jag går in på djupet så kan vi börja med att reda ut de olika begreppen ”plakatpunk” och ”pamflettpunk”. Plakatpunk är som det låter inte speciellt djupgå...') |
Glennart (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Innan | Innan vi går in på djupet så kan vi börja med att reda ut de olika begreppen ”plakatpunk” och ”pamflettpunk”. Plakatpunk är som det låter inte speciellt djupgående i sina analyser utan mer rakt på, likt en banderoll med texten ”Jimmie är skitful” eller en klassisk talkör på en anti-SD demonstration. Pamflettpunk å andra sidan kan liknas vid ett flygblad du får av en glasögonmarxist på demon, svinmycket text med massor av ord du enbart förstår ifall du läst böcker. | ||
Efter den här enkla genomgången så kan vi ta och gå in djupare på begreppen. Mob 47 är kanske ett av dom mest självklara Plakatpunk-banden. Ett tydligt exempel: ”Jag hatar ert system för kapitalistisk utsugning är ingenting för mig, Jag hatar ert system och hela jävla samhället” vilket är en hel sångtext med Mob 47. Vad som dock kan bli problematiskt med plakatpunk och definitivt Mob 47 är att när analyserna inte är så djupgående och ryms på tre rader och medlemmarna i bandet hellre dricker folköl och repar än studerar marxismen eller går på demonstrationer så kanske inte ordförrådet är det bästa, det kan lätt bli sjukt pinsamt som exempelvis i låten ”Profitbögar”. Detta problem har inneburit att massor av bajspunkare, ”icke politiska punkare” och annat jävla pack uppskattar många av de klassiska plakatpunk-banden, fast av helt fel anledning. Andra klassiska band som definitivt platsar under etiketten Plakatpunk: Anti Cimex (Tidiga!), Disfear (Tidiga!), Crudity, Shitlickers, Tatuerade Snutkukar och tusentals andra, i princip alla skandinaviska råpunk-band från 80-talet. | Efter den här enkla genomgången så kan vi ta och gå in djupare på begreppen. Mob 47 är kanske ett av dom mest självklara Plakatpunk-banden. Ett tydligt exempel: ”Jag hatar ert system för kapitalistisk utsugning är ingenting för mig, Jag hatar ert system och hela jävla samhället” vilket är en hel sångtext med Mob 47. Vad som dock kan bli problematiskt med plakatpunk och definitivt Mob 47 är att när analyserna inte är så djupgående och ryms på tre rader och medlemmarna i bandet hellre dricker folköl och repar än studerar marxismen eller går på demonstrationer så kanske inte ordförrådet är det bästa, det kan lätt bli sjukt pinsamt som exempelvis i låten ”Profitbögar”. Detta problem har inneburit att massor av bajspunkare, ”icke politiska punkare” och annat jävla pack uppskattar många av de klassiska plakatpunk-banden, fast av helt fel anledning. Andra klassiska band som definitivt platsar under etiketten Plakatpunk: Anti Cimex (Tidiga!), Disfear (Tidiga!), Crudity, Shitlickers, Tatuerade Snutkukar och tusentals andra, i princip alla skandinaviska råpunk-band från 80-talet. | ||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Pamflettpunk har tillskillnad från Plakatpunk mer utvecklats de senaste tjugo åren. Det finns dock ett par band från 80-talet som definitivt kan sorteras under etiketten Plakatpunk. Ett tydligt exempel är Crass där texterna ibland kan vara en roman och ibland även ganska djupgående analyser. Ett band som kanske är det mest tydliga exemplet på Plakatpunk är det svenska anarkopunk-bandet Operation. Operations texter är mer politiska skrifter än sångtexter vilket nog är själva definitionen av Plakatpunk. Liknande politisk upplysning finner vi även i bandet Protestera som är aktiva ännu idag. Pamflettpunk brukar även kunna hittas i de mer nyktra delarna av punkscenen vilket inte är så konstigt med tanke på att en hinner med att göra politiska aktioner och läsa böcker bättre om en inte super hela jävla tiden. | Pamflettpunk har tillskillnad från Plakatpunk mer utvecklats de senaste tjugo åren. Det finns dock ett par band från 80-talet som definitivt kan sorteras under etiketten Plakatpunk. Ett tydligt exempel är Crass där texterna ibland kan vara en roman och ibland även ganska djupgående analyser. Ett band som kanske är det mest tydliga exemplet på Plakatpunk är det svenska anarkopunk-bandet Operation. Operations texter är mer politiska skrifter än sångtexter vilket nog är själva definitionen av Plakatpunk. Liknande politisk upplysning finner vi även i bandet Protestera som är aktiva ännu idag. Pamflettpunk brukar även kunna hittas i de mer nyktra delarna av punkscenen vilket inte är så konstigt med tanke på att en hinner med att göra politiska aktioner och läsa böcker bättre om en inte super hela jävla tiden. | ||
Vissa band kan dock vara väldigt svåra att kategorisera som Plakatpunk eller Pamflettpunk. Ett | Vissa band kan dock vara väldigt svåra att kategorisera som Plakatpunk eller Pamflettpunk. Ett tydligt exempel är Totalitär som i sina texter ofta visar en stark politisk medvetenhet fast dom spelar råpunk som är klart kopplat till plakatpunken. | ||
Versionen från 10 september 2014 kl. 10.53
Innan vi går in på djupet så kan vi börja med att reda ut de olika begreppen ”plakatpunk” och ”pamflettpunk”. Plakatpunk är som det låter inte speciellt djupgående i sina analyser utan mer rakt på, likt en banderoll med texten ”Jimmie är skitful” eller en klassisk talkör på en anti-SD demonstration. Pamflettpunk å andra sidan kan liknas vid ett flygblad du får av en glasögonmarxist på demon, svinmycket text med massor av ord du enbart förstår ifall du läst böcker.
Efter den här enkla genomgången så kan vi ta och gå in djupare på begreppen. Mob 47 är kanske ett av dom mest självklara Plakatpunk-banden. Ett tydligt exempel: ”Jag hatar ert system för kapitalistisk utsugning är ingenting för mig, Jag hatar ert system och hela jävla samhället” vilket är en hel sångtext med Mob 47. Vad som dock kan bli problematiskt med plakatpunk och definitivt Mob 47 är att när analyserna inte är så djupgående och ryms på tre rader och medlemmarna i bandet hellre dricker folköl och repar än studerar marxismen eller går på demonstrationer så kanske inte ordförrådet är det bästa, det kan lätt bli sjukt pinsamt som exempelvis i låten ”Profitbögar”. Detta problem har inneburit att massor av bajspunkare, ”icke politiska punkare” och annat jävla pack uppskattar många av de klassiska plakatpunk-banden, fast av helt fel anledning. Andra klassiska band som definitivt platsar under etiketten Plakatpunk: Anti Cimex (Tidiga!), Disfear (Tidiga!), Crudity, Shitlickers, Tatuerade Snutkukar och tusentals andra, i princip alla skandinaviska råpunk-band från 80-talet.
Pamflettpunk har tillskillnad från Plakatpunk mer utvecklats de senaste tjugo åren. Det finns dock ett par band från 80-talet som definitivt kan sorteras under etiketten Plakatpunk. Ett tydligt exempel är Crass där texterna ibland kan vara en roman och ibland även ganska djupgående analyser. Ett band som kanske är det mest tydliga exemplet på Plakatpunk är det svenska anarkopunk-bandet Operation. Operations texter är mer politiska skrifter än sångtexter vilket nog är själva definitionen av Plakatpunk. Liknande politisk upplysning finner vi även i bandet Protestera som är aktiva ännu idag. Pamflettpunk brukar även kunna hittas i de mer nyktra delarna av punkscenen vilket inte är så konstigt med tanke på att en hinner med att göra politiska aktioner och läsa böcker bättre om en inte super hela jävla tiden.
Vissa band kan dock vara väldigt svåra att kategorisera som Plakatpunk eller Pamflettpunk. Ett tydligt exempel är Totalitär som i sina texter ofta visar en stark politisk medvetenhet fast dom spelar råpunk som är klart kopplat till plakatpunken.