Kultur: Skillnad mellan sidversioner
Ronny (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Vad kultur innebär är så klart ett ämne som inte går att avhandla lättvindigt. Det kanske lättaste sättet att göra det på, är att utgå från en definition och ge n...') |
Ronny (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Vad kultur innebär är så klart ett ämne som inte går att avhandla lättvindigt. Det kanske | Vad kultur innebär är så klart ett ämne som inte går att avhandla lättvindigt. Det kanske enklaste sättet att göra det på, är att utgå från en definition och ge ett belysande exempel. Så, till en början kan vi utgå från ultrasossen Anthony Giddens definition, som säger att kultur är: ''Värderingar som medlemmarna av en viss grupp omhuldar; de normer de följer i sitt beteende och de materiella ting de producerar'' (Giddens 1990). Så, på ren svenska handlar det om sånt som en viss grupp tycker, hur de åsikterna påverkar gruppmedlemmarnas beteende och sakerna gruppen tillverkar. | ||
Hur översätter man det till | Hur översätter man det till något konkret i sin omvärld? Här kommer ett exempel från företagslivet. | ||
===Ford Motors=== | ===Ford Motors=== | ||
Henry Ford bestämde sig i början 1900-talet för att försöka bygga bilar som skulle vara så billiga att alla skulle ha råd med den. För att åstadkomma en sådan revolution tog han inspiration från en erkänt effektiv filur från Österrike, Adolf Hitler. Ford adopterade inte nationalsocialismens jazzigare inslag (det religiösa frifräsandet), men tog till vara på människosynen. Att se sina anställda som undermänniskor gjorde det nämligen mycket lättare för honom att behandla dem som känslolösa kuggar i fabrikernas massiva maskineri. Och så blev de första massproducerade bilarna, T-fordarna, inte bara en symbol för det moderna samhällets effektivitet, utan även för den nationalsocialistiska människosynens globala genomslag | Henry Ford bestämde sig i början 1900-talet för att försöka bygga bilar som skulle vara så billiga att alla skulle ha råd med den. För att åstadkomma en sådan revolution tog han inspiration från en erkänt effektiv filur från Österrike, Adolf Hitler. Ford adopterade inte nationalsocialismens jazzigare inslag (det religiösa frifräsandet), men tog till vara på människosynen. Att se sina anställda som undermänniskor gjorde det nämligen mycket lättare för honom att behandla dem som känslolösa kuggar i fabrikernas massiva maskineri. Och så blev de första massproducerade bilarna, T-fordarna, inte bara en symbol för det moderna samhällets rasande effektivitet, utan även för den nationalsocialistiska människosynens globala genomslag bland de härskande klasserna. | ||
[[Kategori: Konst och kultur]] | [[Kategori: Konst och kultur]] | ||
Nuvarande version från 26 oktober 2014 kl. 17.18
Vad kultur innebär är så klart ett ämne som inte går att avhandla lättvindigt. Det kanske enklaste sättet att göra det på, är att utgå från en definition och ge ett belysande exempel. Så, till en början kan vi utgå från ultrasossen Anthony Giddens definition, som säger att kultur är: Värderingar som medlemmarna av en viss grupp omhuldar; de normer de följer i sitt beteende och de materiella ting de producerar (Giddens 1990). Så, på ren svenska handlar det om sånt som en viss grupp tycker, hur de åsikterna påverkar gruppmedlemmarnas beteende och sakerna gruppen tillverkar. Hur översätter man det till något konkret i sin omvärld? Här kommer ett exempel från företagslivet.
Ford Motors
Henry Ford bestämde sig i början 1900-talet för att försöka bygga bilar som skulle vara så billiga att alla skulle ha råd med den. För att åstadkomma en sådan revolution tog han inspiration från en erkänt effektiv filur från Österrike, Adolf Hitler. Ford adopterade inte nationalsocialismens jazzigare inslag (det religiösa frifräsandet), men tog till vara på människosynen. Att se sina anställda som undermänniskor gjorde det nämligen mycket lättare för honom att behandla dem som känslolösa kuggar i fabrikernas massiva maskineri. Och så blev de första massproducerade bilarna, T-fordarna, inte bara en symbol för det moderna samhällets rasande effektivitet, utan även för den nationalsocialistiska människosynens globala genomslag bland de härskande klasserna.