Servicetekniker

Serviceteknikern är det kugghjul som tillsammans med administratören utgör drivkraften i all tjänstemannaverksamhet, då de oftast är de enda som egentligen kan något användbart på sina arbetsplatser. Serviceteknikern pluggade antagligen el på gymnasiet och ägnade sin fritid åt att röka cigg, lyssna på Blind Guardian och slipa sin förmåga att skjuta head-shots i CS till perfektion. I många fall är serviceteknikern en ljudtekniker som lagt cowboylivet som f-skattande frilansare bakom sig, till förmån för en trygg anställning där den kan ägna större delen av dagarna åt att porrgoogla bilder på korrekt hopknutet kablage och kolla på drum cam-videon från när Nick Menza spelar The Conjuring i Birmingham 1990.

Serviceteknikerns jobb är sällan särskilt stressigt, så det finns gott om tid åt att ägna sig åt sina egentliga intressen och dricka kaffe med sina kollegor. Självklart gör serviceteknikern sitt jobb, men den tycker inte att det är nödvändigt att påpeka för chefen att det nog egentligen skulle räcka med en servicetekniker på kontoret istället för tre, eftersom det är rätt schysst att ha några kollegor som fattar värdet av att ha en initierad diskussion om det lokala division 3-laget. Och om det kommer någon flåsig brilloakademiker eller svettig mellanchef och gnäller på att den fortfarande inte har fått en adapter till sin skärm, så är serviceteknikern jävligt noga med att påpeka att den måste gå iväg med en massa LF380-sladdar till G-huset innan den kan ta tag i nåt annat bullshit, bara för att sekunden som brilloakademikern/mellanchefen gått därifrån garva av sig läppen åt att den stackars klåparen inte vet att det inte finns något som heter LF380-kabel. Sedan återgår serviceteknikern i stillhet till sitt samhällsbärande värv, så som vi lärt oss att lita på att den gör, dag ut och dag in.