Språkliga lustifikationer: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Om däremot en annan, som vill berätta samma sak, säger: "Han kolporterade nedför trapporna", så ha vi ett fall av språkkomik, som tillhör den stora gruppen "komisk användning av främmande ord": kolportera istället för kullbyttera. Det förstås härav, att orden, som användas, skola på ett särskilt sätt deltaga i effekten." | Om däremot en annan, som vill berätta samma sak, säger: "Han kolporterade nedför trapporna", så ha vi ett fall av språkkomik, som tillhör den stora gruppen "komisk användning av främmande ord": kolportera istället för kullbyttera. Det förstås härav, att orden, som användas, skola på ett särskilt sätt deltaga i effekten." | ||
[[Kategori: Vetenskaper]] [[Kategori: I språkets periferi]] | |||
Versionen från 14 februari 2011 kl. 18.16
Så här beskriver språkvetaren John Kjederqvist hur en språklig lustifikation är uppbyggd i boken "När ord blir roliga - språket och skämtlynnet"
"Tycker man, att det låter komiskt, så är det ännu inte orden som sådana som äro orsaken. Poängen, orsaken till löjet, ligger inte i själva orden, snarare skulle jag vilja säga i tankegången. Det är inget språkskämt i egentlig mening.
Om däremot en annan, som vill berätta samma sak, säger: "Han kolporterade nedför trapporna", så ha vi ett fall av språkkomik, som tillhör den stora gruppen "komisk användning av främmande ord": kolportera istället för kullbyttera. Det förstås härav, att orden, som användas, skola på ett särskilt sätt deltaga i effekten."