Skåne: Skillnad mellan sidversioner
Ronny (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Skåne är Sveriges sydligaste landskap. En vacker plats med böljande åkrar, monumentala kustvyer, wundersköna lövskogar och turning torso. Folk som bor i Skåne tycker om at…') |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Skåne är | Skåne är [[Sverige]]s sydligaste landskap. En vacker plats med böljande åkrar, monumentala kustvyer, wundersköna lövskogar och turning torso. Folk som bor i Skåne tycker om att se sitt landskap som motsvarande den amerikanska södern, fast i [[Sverige]], och skriver gärna att de kommer från "The dirty south" på sina facebook-profiler. Liknelsen är inte helt orimlig då Skåne, likt sydstaterna i USA, utgör en bastion för grisfarmande och främlingsfientlighet. Antagligen vill skåningarna själva mena att likheten består i den fräcka laglösheten, rebellandan och den generella go against the rules-attityd som är förhärskande i den romantiserade bilden av den amerikanska djupa södern. I [[Sverige]] står dock den andan främst att finna i landets norra gräns mot Finland, där laglöshet råder i ordets sanna bemärkelse då snutar inte existerar norr om Boden. | ||
===Folk=== | ===Folk=== | ||
Det finns två sorters skåningar. Den bättre varianten, Alfaskåningen, är en fryntlig filur som gärna skrattar och pratar (eller "blurrar" som infödingarna kallar det) på sitt underfundiga, diftongerade skorrande vis med vemhelst de stöter på. De är gästvänliga och väl belästa inom alla artes liberales, med särskild fokus på quadrivium - Alfaskåningarna är inte sällan duktiga på musik! Hos Alfaskåningarna är det inte heller ovanligt att studera många olika språk för att kunna vara utåt och sociala över så många nationella barriärer som möjligt (en del kan till och med latin, utifall de skulle stöta på nån gammal romare). | Det finns två sorters skåningar. Den bättre varianten, Alfaskåningen, är en fryntlig filur som gärna skrattar och pratar (eller "blurrar" som infödingarna kallar det) på sitt underfundiga, diftongerade skorrande vis med vemhelst de stöter på. De är gästvänliga och väl belästa inom alla artes liberales, med särskild fokus på quadrivium - Alfaskåningarna är inte sällan duktiga på musik! Hos Alfaskåningarna är det inte heller ovanligt att studera många olika språk för att kunna vara utåt och sociala över så många nationella barriärer som möjligt (en del kan till och med latin, utifall de skulle stöta på nån gammal romare). | ||
Den andra sortens skåning kallas Betaskåningen. Den sortens skåning är fet, lat, ful, snål, okunnig, vräkig, högljudd och dum. Till skillnad från Alfaskåningen, vars dialekt är extremt gullig och tilltalande, låter det som om nån bronkithostar en i örat när man hör Betaskåningen babbla på om hur nästa års svinskörd hotas av den ökade invandringen och | Den andra sortens skåning kallas Betaskåningen. Den sortens skåning är fet, lat, ful, snål, okunnig, vräkig, högljudd och dum. Till skillnad från Alfaskåningen, vars dialekt är extremt gullig och tilltalande, låter det som om nån bronkithostar en i örat när man hör Betaskåningen babbla på om hur nästa års svinskörd hotas av den ökade invandringen och [[Sverige]]s alldeles för låga straffsatser. | ||
[[Kategori: Svea rike]] | [[Kategori: Svea rike]] | ||
Versionen från 3 september 2011 kl. 10.20
Skåne är Sveriges sydligaste landskap. En vacker plats med böljande åkrar, monumentala kustvyer, wundersköna lövskogar och turning torso. Folk som bor i Skåne tycker om att se sitt landskap som motsvarande den amerikanska södern, fast i Sverige, och skriver gärna att de kommer från "The dirty south" på sina facebook-profiler. Liknelsen är inte helt orimlig då Skåne, likt sydstaterna i USA, utgör en bastion för grisfarmande och främlingsfientlighet. Antagligen vill skåningarna själva mena att likheten består i den fräcka laglösheten, rebellandan och den generella go against the rules-attityd som är förhärskande i den romantiserade bilden av den amerikanska djupa södern. I Sverige står dock den andan främst att finna i landets norra gräns mot Finland, där laglöshet råder i ordets sanna bemärkelse då snutar inte existerar norr om Boden.
Folk
Det finns två sorters skåningar. Den bättre varianten, Alfaskåningen, är en fryntlig filur som gärna skrattar och pratar (eller "blurrar" som infödingarna kallar det) på sitt underfundiga, diftongerade skorrande vis med vemhelst de stöter på. De är gästvänliga och väl belästa inom alla artes liberales, med särskild fokus på quadrivium - Alfaskåningarna är inte sällan duktiga på musik! Hos Alfaskåningarna är det inte heller ovanligt att studera många olika språk för att kunna vara utåt och sociala över så många nationella barriärer som möjligt (en del kan till och med latin, utifall de skulle stöta på nån gammal romare).
Den andra sortens skåning kallas Betaskåningen. Den sortens skåning är fet, lat, ful, snål, okunnig, vräkig, högljudd och dum. Till skillnad från Alfaskåningen, vars dialekt är extremt gullig och tilltalande, låter det som om nån bronkithostar en i örat när man hör Betaskåningen babbla på om hur nästa års svinskörd hotas av den ökade invandringen och Sveriges alldeles för låga straffsatser.