Lokalhistoriker: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En lokalhistorier är en person med djup och bred kunskap om vad som fordomrida pågått i det område där hen bor, vanligtvis en socken, småstad eller stadsdel. De flesta lokalhistoriker är egentliga vanliga gubbar som bott på samma ställe i många herrans år och liksom oavsiktligen ansamlat en sådan massa anakdoter att han på så vis sakta gått från att vara en vanlig ljuggubbe till att bli just en lokalhistoriker. Förr kunde han avbryta en kvinna eller en yngre man som talade om något med lite mer eller mindre sann och sammanhållen information om ämnet. Suckade en kvinna att "det verkar som att kanadagässen börjat flytta söderöver redan" kunde han redan där kliva in och gubbgissa ihop något om att gäss har som en kompass i huvet vilket gör att de hittar rätt. Nu, när han blivit lokalhistoriker, berättar istället gubben om när Svenne i Tallsjös farsa en gång snubblade över en kanadagås när han skulle gå till prästgårn med en flaska brännvin som fredsgåva till präst'n efter att ha skadeskjutit hans fete son, eller nåt sånt. | En lokalhistorier är en person med djup och bred kunskap om vad som fordomrida pågått i det område där hen bor, vanligtvis en socken, småstad eller stadsdel. De flesta lokalhistoriker är egentliga vanliga gubbar som bott på samma ställe i många herrans år och liksom oavsiktligen ansamlat en sådan massa anakdoter att han på så vis sakta gått från att vara en vanlig ljuggubbe till att bli just en lokalhistoriker. Förr kunde han avbryta en kvinna eller en yngre man som talade om något med lite mer eller mindre sann och sammanhållen information om ämnet. Suckade en kvinna att "det verkar som att kanadagässen börjat flytta söderöver redan" kunde han redan där kliva in och gubbgissa ihop något om att gäss har som en kompass i huvet vilket gör att de hittar rätt. Nu, när han blivit lokalhistoriker, berättar istället gubben om när Svenne i Tallsjös farsa en gång snubblade över en kanadagås när han skulle gå till prästgårn med en flaska brännvin som fredsgåva till präst'n efter att ha skadeskjutit hans fete son, eller nåt sånt. Förr tog han lugnt tog över rodret när en yngling talade om något väderfenomen hen lärt sig om på universitetet genom att ljuga ihop något om det extrema vädret på Mars. Nu går tankarna istället direkt bakåt i historen men lämnar vid inget tillfälle socknen. Det regnade nå grönjävligt hösten 72, så marken under Torstenssons husbil gav efter och den rasade ner för branten uppe vid Kålmyren och for hela vägen ner till Riksväg 147 och hade det kommit nån farande i regnet i full karriär hade det kunnat gå riktigt illa men nu gjorde det ju inte det så det var ju tur. | ||
[[Kategori: Folk och personlighetstyper]] | [[Kategori: Folk och personlighetstyper]] | ||
Versionen från 30 september 2016 kl. 10.31
En lokalhistorier är en person med djup och bred kunskap om vad som fordomrida pågått i det område där hen bor, vanligtvis en socken, småstad eller stadsdel. De flesta lokalhistoriker är egentliga vanliga gubbar som bott på samma ställe i många herrans år och liksom oavsiktligen ansamlat en sådan massa anakdoter att han på så vis sakta gått från att vara en vanlig ljuggubbe till att bli just en lokalhistoriker. Förr kunde han avbryta en kvinna eller en yngre man som talade om något med lite mer eller mindre sann och sammanhållen information om ämnet. Suckade en kvinna att "det verkar som att kanadagässen börjat flytta söderöver redan" kunde han redan där kliva in och gubbgissa ihop något om att gäss har som en kompass i huvet vilket gör att de hittar rätt. Nu, när han blivit lokalhistoriker, berättar istället gubben om när Svenne i Tallsjös farsa en gång snubblade över en kanadagås när han skulle gå till prästgårn med en flaska brännvin som fredsgåva till präst'n efter att ha skadeskjutit hans fete son, eller nåt sånt. Förr tog han lugnt tog över rodret när en yngling talade om något väderfenomen hen lärt sig om på universitetet genom att ljuga ihop något om det extrema vädret på Mars. Nu går tankarna istället direkt bakåt i historen men lämnar vid inget tillfälle socknen. Det regnade nå grönjävligt hösten 72, så marken under Torstenssons husbil gav efter och den rasade ner för branten uppe vid Kålmyren och for hela vägen ner till Riksväg 147 och hade det kommit nån farande i regnet i full karriär hade det kunnat gå riktigt illa men nu gjorde det ju inte det så det var ju tur.