Borlänge

Borlänge är Dalarnas största stad och kan enklast beskrivas som den svenska motsvarigheten till Birmingham. Vardagen här cirkulerar mest runt det mäktiga stålverket Domnarvet som tillresta besökare hittar inklämt mellan riksvägen och Dalälven och på helgerna diggar man hårdrock av klassiskt snitt. Stålverkets estetiska fasadmålning med blåa och vita ränder hintar tydligt om att Borlänge är en arbetarstad genom att föra tankarna till Konsums gamla varuserie med kvalitativa lågprisvaror, och detta står i tydlig kontrast mot den mjäkiga grannstaden Falun som med sin hälsoprofil och Sabaton-festival mer är att likna vid en kursgård för utövare av våld i hemmet.

Underhållningsmässigt har Borlänge skänkt världen den musikaliska motsvarigheten till Konsums blåvita diskmedel, alltså Sator, och den socialdemokratiska motsvarigheten till Lester Bangs, alltså Per Bjurman. Sovjet må ha fallit 1992 när Sator släppte Headquake men Sverige värnade ändå fortfarande sin neutralitet och föredrog inhemsk rock framför det senaste från Amerika så den sålde lika bra som Tuborg gör i Danmark. På popsidan var det samma sak och där dominerade Borlänge genom Stonecake med hitlåten ’Tuesday afternoon’. Göran Perssons kommunaliserande av skolan 1991 kom dock att försvaga ungdomens sammanhållning och idag har premiepension, privata apotek, personvalskampanjer och allt vad det heter tyvärr gjort att det är fler i landet som lyssnar på Sabaton än på Sator.