Oskrivna avhandlingar

Oskrivna avhandlingar är den oändliga massa akademisk text som mycket väl skulle kunna ha skrivits, men som av olika skäl inte blivit det. Här på Nissepedia samlas en lista över de avhandlingar som tyvärr bara existerar i sina orealiserade potentialiteter.

Förteckning

• Le som en Leif Walter: En genealogisk kartläggning av Mora Träsks betydelse för den svenska trallpunken

I avhandlingen blandas kvalitativa intervjuer och närläsningar av sångtexter för att etablera ett tydligt släktskap (ja ett kausalt socialt samband enligt författaren) mellan Mora Träsks dagisturnéer på 1980-talet och trallpunkens födelse och popularitet på 1990-talet. Enligt författaren behövde den svenska barnbefolkningen tränas kognitivt för att motta trallpunkens estetik på 1990-talet genom att lyssna på Mora Träsks Kaviar, sånglekar & tigerjakt (1981) i inspelad form, så väl som "in concert". Utan ett decennium av denna sociala och kognitiva disciplinering hade aldrig DLKs Le som en fotomodell (1991) blivit en storsäljare och svenska ungdomar hade aldrig lagt sina tonår på att lära sig riffen till Fina flickor (1994), och än mindre haft självförtroendet att framföra den på hemmafester.

• Come to Brazil: Latin Facebook Rockers as Consumers and as Counter Culture.

Avhandlingen närmar sig fenomenet latinsk facebook-rocker från två perspektiv: dels diskuteras dess subversiva potential inom det diskursiva fältet, dels hur den latinska facebookrockern kan förstås inom ett materialistiskt perspektiv på hur identiteter formas i relation till den kapitalistiska marknaden och produktionssystemet. Ett centralt argument i avhandlingen är att den latinske facebookrockern är försänkt i rådande sociala relationer och att det inte är möjligt att se hen som verkande utanför den kapitalistiska logiken, och kan agera subversivt inom detta system. När facebookrockern går in på till exempel Hellacopters facebookshida, som i avhandlingen beskrives som ett epicentrum för denna latinamerikanska subkultur, och för femtioelfte gången ber bandet komma till Sao Paulo, kan denna performativa handling alltså ses som ett slags konsument-beteende, samtidigt som det också är en intervention i den kapitalistiska logisk som producerar den materiella verkligheten - alltså att Hellacopters inte befinner sig i Sao Paulo och helst vill spela någon annanstans.

• Rasism eller tårtdekoration? En diskursanalytisk analys av den svenska flaggans betecknade.

Vad är den svenska flaggans relation till rasism? Är den svenska flaggan att jämföra med den välkända nazistsymbolen hakkorset eller är det en så kallad flytande symbol vars betydelse avgörs av betraktaren själv? Avhandlingen tar sitt avstamp i semiotekens teorier om meningsskapande och gör nerslag i den svenska flaggans historia och specifika kontexter där den använts och fyllts med mening. Metodologiskt vilar analysen på foucaultiansk diskursanalys men också en bred, tvärdisciplinär samling verktyg som tillåter ett mångsimensilnellt perspektiv som kombinerar semiotiak analys med estetiska, ikonografiska och idéhistoriska angreppssätt. Analysen kommer efter mycket om och men fram till att ja, den svenska flaggan är en rasistisk symbol.