Cykel-Erik

Cykel-Erik, också känd som Olju-Erik (svenska: Oljige Erik) var en cykelmekaniker i Malå. Han höll till i en källare på Verkstadsgatan, passande nog, och var lika känd för den blå oljiga overall som gav honom sitt nom de guerre Olju-Erik, som för hur otroligt dålig han var på att ta betalt för utfört arbete. De otroligt lätta fakturorna kan såklart få en att tänka att hans tjänster inte var nåt vidare, men då bedrar man sig. Cykel-Erik var en fackman och egenföretagare av sällan skådat slag. Inte nog med att han lagade cyklarna och skötte bokföringen, han hade också hand om säkerheten och var då domare, jury och bödel. När Erik fått nys om att några lokala småskojare skulle göra inbrott i hans lokal så vakade han hela natten för att kunna ta de på bar gärning. Men han hade ju vart med, n'Erik, så inte satt han med lyset tänt, då hade de ju fattat att han var där. Så där satt han i mörkret och väntade, men inte satt han utan att göra nåt? Nej nej nej. Luthers näve väger tungt över Västerbottens myrar, så där i mörkret satt Cykel-Erik och riktade cykelhjul för att ha nåt att göra. Har du provat rikta ett cykelhjul? Det är skitsvårt i fullt dagsljus. Kom tjuvarna då? Nej tack och lov inte för jag kan inte tänka mig nåt annat än att de fiskats upp ur Skeppträsket med cykelslang runt händer och fötter, och en cykelkedja runt halsen.