Stenlapp: Skillnad mellan sidversioner
Ronny (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'En stenlapp är en bit sten som man karvat in något i för att minnas det. Idag är det inte supervanligt att folk använder denna fiffiga minnesteknik då vi har filofaxer, men…') |
Ronny (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En stenlapp är en bit sten som man karvat in något i för att minnas det. Idag är det inte supervanligt att folk använder denna fiffiga minnesteknik då vi har filofaxer, men i det gamla Mesopotamien var det ohyggligt vanligt förekommande. Där ristade glatt alla hemmafruar in mjölk och ägg på en bit kvarts och Babylonska borgmästarns talksrivare log ofta i godan ro när han hamrade in ca 40 000 miljarder tecken i stenlappar gjorda av utsökt granit. De mest kända stenlapparna är de tio budorden, vilka [[Gud]] gav till människan för att de skulle komma ihåg några grejer han funderat på ett tag. Mindre kända stenlappar med mer obskyrt innehåll, typ böner tillägnade några halvluriga babylonska gudar, finns för allmän beskådan på Pergamon Museum i Berlin. | En stenlapp är en bit sten som man karvat in något i för att minnas det. Idag är det inte supervanligt att folk använder denna fiffiga minnesteknik då vi har filofaxer, men i det gamla Mesopotamien var det ohyggligt vanligt förekommande. Där ristade glatt alla hemmafruar in mjölk och [[ägg]] på en bit kvarts och Babylonska borgmästarns talksrivare log ofta i godan ro när han hamrade in ca 40 000 miljarder tecken i stenlappar gjorda av utsökt granit. De mest kända stenlapparna är de tio budorden, vilka [[Gud]] gav till människan för att de skulle komma ihåg några grejer han funderat på ett tag. Mindre kända stenlappar med mer obskyrt innehåll, typ böner tillägnade några halvluriga babylonska gudar, finns för allmän beskådan på Pergamon Museum i Berlin. | ||
[[Kategori: Handel|Bizarra fenomen|I språkets periferi]] | |||
Versionen från 21 augusti 2011 kl. 17.55
En stenlapp är en bit sten som man karvat in något i för att minnas det. Idag är det inte supervanligt att folk använder denna fiffiga minnesteknik då vi har filofaxer, men i det gamla Mesopotamien var det ohyggligt vanligt förekommande. Där ristade glatt alla hemmafruar in mjölk och ägg på en bit kvarts och Babylonska borgmästarns talksrivare log ofta i godan ro när han hamrade in ca 40 000 miljarder tecken i stenlappar gjorda av utsökt granit. De mest kända stenlapparna är de tio budorden, vilka Gud gav till människan för att de skulle komma ihåg några grejer han funderat på ett tag. Mindre kända stenlappar med mer obskyrt innehåll, typ böner tillägnade några halvluriga babylonska gudar, finns för allmän beskådan på Pergamon Museum i Berlin.