Fi-Sci: Skillnad mellan sidversioner
Jonarn (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Fi-Sci är en förkortning av begreppet Fictive Science. I de flesta fall avses en skönlitterär inriktning sprungen ur lika delar science fiction och Illustrerad Vetenskap. Och…') |
Jonarn (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Utifrån denna insikt började den smarte snubben att skriva låtsasvetenskapliga böcker och artiklar som sålde som smör. Fler hakade på, och sommaren 2018 formligen exploderade genren. Särskilt boken Myrornas Hemliga Sexliv av Jonathan Bergom, till stora delar inspirerad av markis DeSade, toppade alla bestsellerlistor i USA och sydostasien. Till de skriverier som i efterhand klassats som tidig Fi-Sci räknas bland annat oljelobbyns vetenskapliga bevis för att växthuseffekten inte fanns. Något som vi nu alla, på 2200-talet, vet var helt fel, eftersom vi alla fått gälar. | Utifrån denna insikt började den smarte snubben att skriva låtsasvetenskapliga böcker och artiklar som sålde som smör. Fler hakade på, och sommaren 2018 formligen exploderade genren. Särskilt boken Myrornas Hemliga Sexliv av Jonathan Bergom, till stora delar inspirerad av markis DeSade, toppade alla bestsellerlistor i USA och sydostasien. Till de skriverier som i efterhand klassats som tidig Fi-Sci räknas bland annat oljelobbyns vetenskapliga bevis för att växthuseffekten inte fanns. Något som vi nu alla, på 2200-talet, vet var helt fel, eftersom vi alla fått gälar. | ||
Ett av de stilistiska kraven På Fi-Sci är att det ska framställas som om det vore dagsens vetenskapliga sanning, och att det ingenstans i det publicerade ska ens antydas att det är hittepå. Fotnötter och referenslistor får gärna finnas. En av klassikerna rent stilistiskt är American History Revised av Elina Cardigan, där författaren hackade bl.a. USA:s Library of Congress databas så att alla påhittade referenser såg helt legitima ut när någon försökte kolla. Hon fick så småningom sex månaders fängelse för detta, men å andra sidan tjänade hon fjorton miljoner dollar på boken, deltagande i nätshower med mera. En tumregel för om ett verk ska räknas till högkvalitativ Fi-Sci i stället för skräpdito är att minst 50 % av läsarna ska börja tro åtminstone litegrann på svamlet. I fallet AMH trodde under en period nästan 70 % av den amerikanska befolkningen att George W Bush i hemlighet var transvestit och dessutom avlönad av Saudiarabien. Att det senare under Saudiarabiens demokratiska revolution 2064, vid offentliggörandet av säkerhetstjänstens arkiv, visade sig ha varit sant kommenterades av den då nittiofyraåriga Cardigan så här "I knew there was something odd about him." | |||
Versionen från 7 december 2012 kl. 18.27
Fi-Sci är en förkortning av begreppet Fictive Science. I de flesta fall avses en skönlitterär inriktning sprungen ur lika delar science fiction och Illustrerad Vetenskap. Och i viss mån ur pyramidmystik. Nån smart snubbe insåg att det huvudsakliga läsvärdet i både science fiction och populärvetenskap inte låg i om saker var sanna, och kanske till och med användbara. Utan i om själva formen för det skrivna hade en naturvetenskaplig resonemangsstruktur och om innehållet var spännande. Inte så noga om en dinosaurie hade fyra ben eller åtta, eller om den egentligen någonsin funnits eller inte. Bara den var hemsk, farlig och hade upptäckts i form av (STORA!) benknotor i en grop, uppgrävda av universitetsutbildade paleontologer.
Utifrån denna insikt började den smarte snubben att skriva låtsasvetenskapliga böcker och artiklar som sålde som smör. Fler hakade på, och sommaren 2018 formligen exploderade genren. Särskilt boken Myrornas Hemliga Sexliv av Jonathan Bergom, till stora delar inspirerad av markis DeSade, toppade alla bestsellerlistor i USA och sydostasien. Till de skriverier som i efterhand klassats som tidig Fi-Sci räknas bland annat oljelobbyns vetenskapliga bevis för att växthuseffekten inte fanns. Något som vi nu alla, på 2200-talet, vet var helt fel, eftersom vi alla fått gälar.
Ett av de stilistiska kraven På Fi-Sci är att det ska framställas som om det vore dagsens vetenskapliga sanning, och att det ingenstans i det publicerade ska ens antydas att det är hittepå. Fotnötter och referenslistor får gärna finnas. En av klassikerna rent stilistiskt är American History Revised av Elina Cardigan, där författaren hackade bl.a. USA:s Library of Congress databas så att alla påhittade referenser såg helt legitima ut när någon försökte kolla. Hon fick så småningom sex månaders fängelse för detta, men å andra sidan tjänade hon fjorton miljoner dollar på boken, deltagande i nätshower med mera. En tumregel för om ett verk ska räknas till högkvalitativ Fi-Sci i stället för skräpdito är att minst 50 % av läsarna ska börja tro åtminstone litegrann på svamlet. I fallet AMH trodde under en period nästan 70 % av den amerikanska befolkningen att George W Bush i hemlighet var transvestit och dessutom avlönad av Saudiarabien. Att det senare under Saudiarabiens demokratiska revolution 2064, vid offentliggörandet av säkerhetstjänstens arkiv, visade sig ha varit sant kommenterades av den då nittiofyraåriga Cardigan så här "I knew there was something odd about him."