Mänsklighetens historia

Mänsklighetens historia är historien om de som har och de som inte har, och hur de som inte har vill ha mer. De som har är dock ena riktigt giriga jävlar, så detta är något komplicerat. Låt Nissepedia upplysa dig!

Stenåldern, mänsklighetens vagga

Mänskligheten började när aporna klättrade ner från träden och bestämde sig för att göra något bättre på dagarna. Då började det som idag kallas stenåldern. Människorna softade i grottor och krubbade på det som fanns tillgängligt, fanns det inget tillgängligt så var det kört.
Det sociala klimatet under den här tiden antas ha varit ganska soft.

Och tiden gick...

Agrikulturens födelse

Sen slutade människor bo i grottor och kladdade ihop ler och långhalm och började softa i hyddor. Nån smart en kom på att om krubbet fanns tillgängligt hela tiden så skulle det inte köra ihop sig lika ofta. Nån spillde antagligen vete eller nån annan växt i jorden utanför, och vips var jordbruket uppfunnet. Då kunde folk på något outgrundligt vis baka bröd och göra varma mackor, den softaste av maträtter.
Det sociala klimatet var fortsatt soft.

Och tiden gick...

Feodalismen

På något mystiskt vis uppfanns handkvarnen och plogen och då började en viss typ av människor tycka att en annan typ av människor skulle arbeta på deras åkrar. Människor slutade vara softa bönder och blev godsherrar och trälar. Godsherrarna hade det ganska soft och trälarna hade det ganska, ja, träligt. Godsherrarna brukade säga till trälarna att de skulle beskydda dem om nån annan godsherre skulle komma och bete sig osoft och krigas. Det kan verka ganska präktigt av godsherren att göra det här, men alla godsherrar var polare och skulle aldrig kriga på riktigt, utan gjorde det här för att lura trälarna. Det sociala klimatet kan sammanfattas med att godsherrarna åt varma mackor med nån riktigt god och illaluktande ost, medans trälarna åt blöta frallor med hushållsostkanter.

Och tiden gick...

Industrialismen

Någon kom på den briljanta idén att det behövdes maskiner för att göra prylar. Det här kallas idag för industrialiseringen och är ursprunget till kapitalismen. Istället för att folk kunde softa och ta hand om varandra skulle de gå till fabriker och göra användbara saker. I teorin är det väl inget fel på det kan en tycka, för det går att göra skitfräna prylar typ elgitarrer och hoppborgar. Problemet är bara att prylarna ska säljas så att personen som säger sig äga fabriken och maskinerna ska få stålar. Av de här stålarna ser inte de som stått vid maskinerna och gjort prylar särskilt mycket så de får bo i baracker och äta gröt. De som säger sig äga fabrikerna och maskinerna, kapitalister eller bruksdisponenter eller saft- och cidermagnater eller va fan det nu kallas, får svinmycket stålar och kan bo i herrgårdar och äta mat som slutar på bokstaven é, typ filé och paté.
Det sociala klimatet var då, som ni kanske fattar, raka motsatsen till soft.

Och tiden gick...

Det senmodernda kapitalistiska samhället

Nu är vi framme i nutiden, i det senmoderna samhället. Här kostar allting pengar och alla måste arbeta med nånting för att ha råd att köpa minsta pryl eller tjänst. Kapitalisterna, bruksdisponenterna och saft- och cidermagnaterna ser till att folk betalar för att ha någonstans att bo, mat på bordet och en ens lite dräglig tillvaro. Kapitalisterna gillar att vi köper saker så därför ser de till att det finns en massa fräcka prylar som kostar en massa stålar, t.ex. skaljackor i Gore-Tex eller cyklar med 21 växlar. Prylar är som sagt fett, men det kostar stålar och därför måste vi arbeta med nånting. I en del av världen så görs inga prylar längre utan folk har låtsasjobb som bloggare, akademiker och spelutvecklare. Istället så ser kapitalisterna till att prylarna görs på ställen där arbetare får betalt i gröt och blöta frallor, alltså där världen ser ut som i den tidigare epoken. Kapitalisterna gör så här för att de ska kunna åka på resor i rymden, köpa tavlor som nån döing målat eller bada i diverse jästa drycker, och sånt kostar svinmycket stålar.
Sammanfattningsvis så är ingenting soft med kapitalismen. Säg en dålig sak och det är kapitalismens fel, garanterat. Skulle det vara så att du kommer på en grej som kan verka ganska soft med kapitalismen så skulle det kunna vara så mycket bättre om ingen riking skulle ha vinst för den softa grejen.

Framtiden

Många skäggiga män har i sina dagar siat om vad som komma skall, t.ex. Nostradamus. Till den här kategorin skäggiga män hör inte Karl Marx, vars ande spökskrivit denna text. Han ville inte skriva recept för framtidens soppkök, vad som nu menas med det. Vad som dock är säkert är att något måste hända. Snart. Gärna imorgon.