Den oambitiösa studenten

Den oambitiösa studenten är till skillnad från sin kusin, den ambitiösa studenten, inte motiverad. Studenten kan inte be bothered. Han/hon har just flygit ut ur sitt medelklasshem och vill egentligen hellre syssla med sin musik än att gå och lyssna på nån gubbe eller kärring som står och pratar om Egyptens koptiska minoritet eller dackefejden eller vad som nu står på schemat. Men ännu har DJ-karriären inte riktigt tagit fart. När studenten ändå tar sig till dessa tråkiga föreläsningar orkar han eller hon inte lyssna på alla tråkiga saker som lärs ut på den självvalda krus han eller hon går utan använder sin iPhone4 till att kommentera Kalle och Stinas facebookuppdateringar. När tentan kommer skickar den oambitiösa studenten ett mejl till läraren och förklarar att han/hon har haft så mycket att göra, så trassligt på relationsfronten och så oerhört svårt att få tag på kurslitteraturen att han/hon undrar om han/hon inte kan få göra tentan en annan gång. Studenten skriver otaliga brev och sitter i telefonsamtal med studentkåren för att på något vis tvinga institutionen där han eller hon pluggar att ge honom/henne ett betyg även om han/hon kanske tekniskt sett inte har gjort alla uppgifter som står i kursbeskrivningen. Det är ju trots allt inte studentens fel att föreläsningarna inte är roligare och att han eller hon har så svårt att komma ihåg information om så oviktiga och tråkiga saker! Vidare kan det väl inte rimligen vara studentens ansvar att själv skaffa sig böcker som redan är utlånade på universitetsbiblioteket? Studenten funderar stundtals på att åka till London och arbeta i krogbranschen, skaffa sig erfarenhet och kanske lite kontakter inför den framtida musik-karriären. Studenten känner sig färdig med Sverige, som inte längre har något att erbjuda. Här är alla så square.