Värme

Värme är motsatsen till kyla och är alltid ganska gött.

Värmens historia

De gamla grekerna trodde att värme var ett element som bestod av vassa partiklar som därför liksom skar sönder ved och annat antändligt. På 1700-talet formulerade tysken Georg E. Stahl Flogistonteorin, som gick ut på att värme var ett ämne som fanns i det mesta som var antändligt. Om något avgav väldigt mycket varme vid brand som t.ex. grillkol hade det en hög flogistonhalt. Svensken C.W. Scheele upptäckte sedan grundämnet syre som fick fransosen de Lavoisier att poängtera att förbränning är när olika ämnen förenas med detta syre. Så där fick han så han teg, Stahl. Dock bör påpekas att han var död och hade tigit i vilket fall. de Lavoisier själv föll offer för giljotinen under skräckväldet. Sensmoralen är att allt går åt helvete på slutet.