Django Reinhardt

Django Reinhardt var en romsk gitarrist som tog världen med storm under mellankrigstiden och efter andra världskriget. Django föddes i ett husvagnsläger någonstans i Belgien 1910 och kort därefter flyttade hela släkten till Paris utkanter av fullt förståeliga skäl. Han fick en sexsträngad banjo som 12 åring och kunde livnära sig som musiker året därpå, vilket man får anta klådde familjens möbelsnickeri. Arton år gammal var inte bara myndig utan även på väg att bli en stor stjärna på den unga jazzhimmeln, och då hände det. En sen natt efter en konsert stöter Django ut ett ljus i han och sin frus vagn och skiten tar fyr, och som att det inte var jävligt nog så gjorde det faktum att Djangos fru livnärde sig på att göra låtsasblommor av papper och cellulosaplast och därmed ha fyllt husvagnen med stora mängder brännbart material inte att det blev mindre jävligt. Frugan klarade sig tack och lov oskadd men Djangos vänstra hand, greppbrädehanden, skadades i branden och lämnade ring- och lillfingret så illa tilltygade att de knappt gick att lira med. Men två fingrar är fler än noll så han gav sig fan på att fortsätta lira gitarr och som han gjorde't! Sitt handikapp till trots brände han av lika blixtsnabba som klockrena solon till ett komp av jazzifierad traditionell romsk musik, ständigt med en cigg hängandes avslappnat i mungipan. Succén var given. Han bildade en kvintett med violinisten Stephané Grappelli och brorsan Joseph och lirade på vartenda jazzhak i hela Frankrike med omnejd. Han fick in en del stålar, men han var något av en storfräsare, så det mesta spelade han bort på biljard eller annat dumt. Han låg lågt under andra världskriget och klarade sig undan nazisterna för att sedan åka över Atlanten och spela med alla den tidens jazzgiganter och cementerade därmed sin plats som en av världens absolut bästa gitarrister. Han dog en naturlig död. För de läsare som inte diggar jazz någe vidare så kan vi även upplysa att när Tony Iommi kapade två fingrar på plåtfabriken han jobbade på och hans gitarrkarriär såg minst sagt brun ut, då lade någon på en Django-platta och sa att "this bloke only got two fingers as well!" och fick Tony att fortsätta och bilda Sabbath, och således den mesta balla musiken som kom efter. Tänk på det.