Tampa

I den soliga delstaten Florida hittar vi staden Tampa, känd för att ha haft ett lag på den tiden man samlade på hockeybilder och för sin gedigna dödsmetalscen med Deicide, Morbid Angel och Obituary som klarast lysande stjärnor. Traditionen att digga tuff musik går dock längre tillbaka än så och redan under thrashens tidiga år var staden ett självklart stopp för band som befann sig ute på vägarna i jakt på människor som önskade lyssna till aggresiv hårdrock framförd i ett hissnande tempo. Den 28 juni 1986 svängde exempelvis Anthrax lilla turnébuss in här för att förhöra sig om det fanns intresse av att lyssna till Scott Ian när han spelade på sin flying V med mera. Intresset var stort för vid den här tidpunkten hade Ian ännu inte sålt sin själ till VH1 så hans aktier hade fortfarande en stigande kurva och kön ringlade lång utanför konsertlokalen när det började dra ihop sig. När showen väl brakade igång blev publiken som tokig och Trey Azagthoth och Glen Benton kunde bland annat ses springa som besatta vildar, hoppandes och skuttandes i en cirkel för att uttrycka den euforiska lycka de upplevde från musiken. När kvällen väl började lida mot sitt slut plockade bandet fram sin uppskattade låt ’Madhouse’ och då kunde verkligen ingen sitta still. De få unga män som fortfarande hade tröjor på sig slängde dom i luften och alla slöt upp i ett kärkelsfullt knuffande som aldrig verkade vilja ta slut. Anthrax dåvarande sångare Joey Belladonna ryktes med i extasen och kastade sig ut i publikhavet som genast fångade upp honom på sina axlar och bar runt honom som en kung. Detta var naturligtvis en väldigt rolig upplevelse för Joey men tillslut bad han ändå om att få återvända till scenen för att avsluta låten och ta kväll. Dessvärre var publiken av en annan åsikt och hur han än försökte kunde han inte ta sig ut ur det böljande danshavet. Så fort han försökte gå åt något håll var Trey Azagthoth, Glen Benton och några andra snabbt där och dansade i en intensiv circle pit som ingen kunde ta sig igenom. Öppnade sig en lucka slängde sig någon snabbt i en självuppoffrande stage dive och täppte till den och det spelade ingen roll om han frågade snällt eller argt, ingen ville bryta den magiska stämning Joey själv varit med och byggt upp. Inte förens Scott Ian blidkade publiken genom att oväntat stämma upp i ’March of the S.O.D.’ lättade trycket något så att Joey kunde smita ut ur infernot. När det senare var dags för ny skivinspelning sammanfattade bandet sina upplevelser från Tampa i låten ’Caught in a Mosh’.