Det omedvetna

Det omedvetna är en term inom psykologins historia, som idag är arkaisk men som har haft ett visst betydande för det kontinentala tänkandet om människans inre värld. I en liten bok med titeln Die Mench und der unbewusstheit (1922) framlade den Österrikiske psykoanalytikern Hermann Taschenmesser en teori om människans psykologiska dimension i vilken han i det stora hela understödde Freuds teorier om överjaget, jaget och det undermedvetna, men lade till det omedvetna, som enligt Taschenmesser förklarade människors ignorans och generella dumhet. Överjagets kontrollerande funktion och det undermedvetnas funktion som lagerrum för undantryckta minnen tycktes inte bevisa att människor enligt Taschenmesser inte i tillräkligt stor utsträckning köpte och läste hans första bok, den självbiografiska Herr Taschenmesser - Ein schrecklich netter Mensch (1916). Därför krävdes ännu en nivå i teorin om människans inre värld som kunde förklara detta för Taschenmesser obegripliga faktum. Det omedvetna förklaras som en kall och mörk plats i vårt inre där dumhet och oförstånd är förlagt. Det är enligt Taschenmesser ofta det omedvetna som ligger bakom sådant som att många människor inte köper och läser en fantastisk bok om den så ligger mitt framför dem och bjuds till försäljning för ett mycket generöst nedsatt pris.