Det klassiska stället

Det klassiska stället stängdes ner några år innan du kunde börja gå på krogen och jävlar vad folk haft roligt där. Ja jösses! Det går inte en helgkväll av öldrickande med dina äldre polare utan att de berättar hur kul det var på Det klassiska stället.

I Umeå tar det sig uttryck i att uttråkade kids födda kring millenieskiftet, som är alldeles för ironiskt självmedvetna för att helhjärtat kunna omfamna en subkultur, sitter på en sliten hemmafest och glor förstrött på sina telefoner samtidigt som en 40-årig spritplufsig råpunkare skriker i örat på dem om att på Scharinska, ja där spelades ibland Motörhead i baren. Fatta, Motörhead - i baren va! Lemmy! Visst det var så klart bara Please Don't Touch och inte Iron Fist men whatever liksom. MOTÖRHEAD!!!

I Stockholms liberala kretsar är svartklubben Tritnaha det mest klassiska stället. Där behövde man visa fotobevis på hur man utförde en sexuell handling med en närstående familjemedlem för att få komma in. På minglen efter seminarier arrangerade av Timbro lyssnar unga LUF-are än idag andaktsfullt på när Johan Norberg eller någon annan avdankad goblin berättar i högstämt tonfall om hur en av Kvartals nuvarande skribenter tog med sin morsa till Tritnaha och fingerpullade henne där, framför alla andra i kön! Ett sus går genom den ansamlade skaran liberala lintottar. Shit, alltså... så jävla, så jääääävla liberalt!