Canned Heat
Canned Heat är ett amerikanskt bluesband som skänkt fans av tungt gung oerhört mycket glädje genom åren. De gillade spånken, gräs och att åka på semester och skrev mest låtar som behandlar dessa ämnen. Kändast av deras låtar är "Going up the country" som visar upp både så oerhört ljus sång att det har debatterats flitigt på bluesforum världen över huruvida sångaren Alan "Blind Owl" Wilson var kastratsångare eller inte, samt flöjt. Flöjt är som alla vet ett instrument med magiska egenskaper och just denna flöjt förtrollar lyssnaren till att vissla med i den medryckande melodin. Om ni tyckte att Wilsons smeknamn "Blind Owl" var häftigt så kan vi på Nissepedia som andra internetbaserade uppslagsverk berätta att en klar majoritet av Canned Heats medlemmar, och det vill vi lova är en diger skara, hade precis lika balla smeknamn. Här följer ett axplock:
- Harvey "The Snake" Mandel
- Mike "Hollywood Fats" Mann
- Bob "The Bear" Hite
- Larry "The Mole" Taylor
- Stanley "The Baron" Behrens
Och så vidare, och så vidare... Tänk er en reunion i himlen med bandets alla gamla medlemmar och en oerhört amerikansk presentatör rabblar de här namnen efter varandra, vilken fest!
Namnet "Canned Heat"
Nu har ni läst ganska mycket om Canned Heat utan att få reda på varför de har detta märkliga namn, och det kan vi, fortfarande som andra internetbaserade uppslagsverk informera allmänheten om. Canned Heat är för den inte-så-blues-men-väl-friluftslivsintresserade amerikanen synonymt ett spritkök på konserv som man river upp och tänder på för att få sig lite värme en kylig dag. Fryser man ända in i själen, så som mången bluesmusiker gör, så kan man dricka rödspriten som finns inuti burken. Här bör dock poängteras att det är fan så mycket trevligare att lägga på Canned Heats LP "Livin' the blues" från 1968, luta sig tillbaka i finfåtöljen och bara njuuuta. Som om inte glädjen kunde bli större så är det en dubbel.