Filipstad

Filipstad är ett värmländskt samhälle situerat mellan sjöarna Daglösen och Lersjön (uttalas Leschönn) vid Skillerälven som sammankopplar dessa vattendrag. Det är en klar överdrift att kalla denna knappa kilometer smutsvatten för älv, men låt gå. Filipstad ligger i det som kallas Värmlands bergslag och kan därför, precis som det egentliga Bergslagen, stoltsera med inte mindre än två nerlagda bruk. Tack och lov för filipstassarna finns Wasafabriken kvar, och där fortsätter de göra pasta, knäckebröd och chips dagarna i ända. När offentliga platser och byggnader har döpts i Filipstad har det funnits två personer vars namn fått vägleda namngivningen: uppfinnaren John Ericsson och diktaren Nils Ferlin. Det här är såklart inget konstigt, båda får ju lov att anses var dignitärer med koppling till orten, men som i de flesta fall när orter tar åt sig äran för bygdens söner och döttrar så behöver de inte direkt ha spenderat så värst många år på orten. Nils Ferlin tog visserligen realen i Filipstad, och då ger det onekligen en pust av historiens vingslag att kalla skolan Ferlinskolan, men statyn av den fullvuxne Ferlin sittandes på en bänk kanske inte riktigt har bäring med tanke på att Ferlin endast bodde i Filipstad mellan levnadsår tio och sexton, men låt gå. Innan vi går in på huruvida filipstassarna kan claima John Ericsson som sin kan det vara bra att påminna er om dennes verk. John Ericsson gjorde viktiga förbättringar av den för båtar och danska huvudbonader viktiga detaljen propellern, samt konstruerade det banbrytande pansarskeppet USS Monitor som hjälpte nordstaterna att vinna ett betydande slag under det amerikanska inbördeskriget, som rekonstrueras varje sommar på Daglösens annars lugna vattenyta. Det här är såklart bra och fint, då Ericsson är född i Långban, som i alla fall med dagens kommundragning ligger i Filipstads kommun, men tanke på att den betydande delen av dennes verk utfördes i amerika så till den milda grad att han spelade en roll i nationens historia gör väl att det kanske inte känns helt hundra. Ericsson dog i New York men liket skeppades över Atlanten till Stockholm för att sedan transporteras med tåg till ett extremt oblygsamt mausoleum på Filipstads kyrkogård, vilket får en tro att gamle John nog hös ganska starka känslor för Filipstad ändå, så det kan de väl få?

Vad som däremot är riktigt jävla konstigt är att Magnus "Crash-Mange" Johansson, upphovsman till fanzinet Crash Mag och en uppsjö av omslag till svenska kängsläpp genom åren, icke åminns i trakten med någon form av utstickande landmärke. Ett kopparplakat på en parkbänk är väl inte så mycket begärt, Filipstads kommun?