Sönderkoksad fransk Formel 1-journalist
Another town I've left behind,
Another drink completely blind,
Another hotel I can't find
Ja det är tre textrader från Motörheads We are the road crew som passar nu. När du vaknar, utropar sacre bleu! i ditt hotellrum och mosar ner näven i resterna från sockerkakan du köpte på bensinmacken på vägen hem från efterdojan till gårdagens Grand Prix i Budapest,
1987. Jööööössses vad det var brudar där! Ingen av dem ville snacka med dig, men shit vad Ayrton Senna hade game allstå, whew! Han är så jävla cool och snygg! Han är ett lejon bland män, en av världens bästa förare. Du är en simpel cochon i jämförelse, en usel journalistgris. Mai oui, c'est la vie brukar du tänka, det är inte alla som får följa världens coolaste killar världen runt och ibland få festa med dem efter att de kört bil skitfort runt runt runt.
Du mosar i dig sockerkakan som tyvärr bara smakar av gårdagens cigg. Det blir hem till tanten och ungarna i Nantes efter att du följt världens bästa show några datum till, men innan dess blir det fest. Österrike om en vecka, och du ska ta gott om tid att turista på vägen dit. Sen blir det Mexico city om några veckor. Fy faaan vad du ska kröka med dina journalistpolare då! Snacka lite bil och snacka lite chatte, honh-honh-honh! Du sa till tanten att du skulle behöva vara borta en extra vecka för att McLaren skulle visa upp nån ny motor eller vad du nu klämde ur dig. Det var väl laddet som skötte det mesta av snacket. Undrar om det är så Nigel Mansell känner sig när han kör bil skitfort, som att han har tagit ladd? Säkert känns det mycket coolare för honom! Fan vad han är tuff! Du kanske får fråga honom nästa gång ni ses. Fast din engelska är så dålig, öh höllö mönsjö Mansell öuw du ju du?. Jävla grodjävel! Så är det. Men jääävlar vad det ska supas i alla fall! Who! Var fan var det jag skulle nu igen? Du stannar upp i den tanken, drar på din grå pikétröja du hade på dig igår, som har svettlökar som expanderar ner från armhålorna och liksom sväller som mörka yxklingor ner mot midjan. Och du omsveps av en enorm frid efter att du inser att det kvittar var Grand Prix tar dig härnäst. Resan är målet och den här resan är den bästa showen i toute la monde!. Fy fan det tar vi en nyckel på! Tänker du innan du struttar ner till frukostbuffén för att käka en croissant och dricka en kopp rutten öststatsespresso. Mellan åren 1988-1992 fanns ingen livsform på jorden som kunde erfara lika stark glädje som en fransk Formel 1-journalist.